bakomspegeln

Det finns inte en möjlighet i världen att samla ihop en överskådlig redogörelse från denna tripp. Delvis med anledning av dom återkommande minnesluckorna men även då jag inte kan skriva vissa saker utan att riskera för min f.d. kollegas säkerhet. Jag ska göra mitt bästa för att få med lite milstolpar som utgjorde stommen av färden.

Vi skojade om att vi inte ville sluta som El Choco, men skratten fastnade lite i halsen då vi alla visste att risken fanns.

• Lämnar Sverige, förväntansfulla och lagom packade.
• Vaknar upp i ett nytt land utan minne av att hur jag lyckats ta mig in i det.
• Festade på som vanligt men studerade även mycket av den väldigt intressanta historia detta land besitter.
  ---
• Mot all förmodan tar vi oss till nästa land där f.d. kollegan omgående kliver in i en rejäl dimma. Det visar sig att jag var allergisk mot detta starkare gräs, så jag dricker mycket för mig själv.
• Taxibråk där Jake påstår sig ha sett ett vapen diskret visats för att lugna ner oss.
• Köper svagare gräs, och därefter inga direkta minnen.
  ---
• Nästa land var planerat att bli vår "semester" så här slappade vi mest.
• Firade nyår genom att besöka ett "Whiteparty" där jag, väldigt hög på kokain, raggar på en kvinna som visar sig vara polis - dock ledig för kvällen.
• Tappar bort allihopa. Då ingen lokaltrafik trafikerar nyårsdagen och mina pengar är slut är jag strandsatt i många timmar, innan en vänlig själ ger mig lift den långa vägen till andra sidan ön. Det räddade förmodligen mitt liv.
  ---
• Äntrar landet som ofta har två städer på listan över de fem farligaste städerna i världen.
• Festar på rejält och männsikor berömmer Jake för att han är galnare än folket själva i detta land.
• Tumult uppstår då en kvinna påstår att vi låst in vår kompis i vårt rum (såna två-stegs-lås som faktiskt går att låsa in folk med). Då vännen var sjukt packad/hög när vi lämnade henne sovandes, får hon ett hysteriskt utbrott vid sitt uppvaknande där "hemma". Detta verkar beröra halva den lilla kuststaden varpå alla följer oss mot boendet. Efter en stor övertalningsmanöver från en av våra inhemska vänner får vi trots allt bo kvar.
• Byter stad och träffar Pablo som vi reser/festar med ett tag. Han kom att bli en kär och nära vän till oss alla. Tragiskt nog blir han senare skjuten i grannlandet dit han rest efter vi splittat upp.
• Lämnar mina svenska vänner för att besöka några inhemska i deras hemstad. Alla där är otroligt trevliga och det röks och dricks mängder av rom - ofta på en rockklubb som får mig att minnas stamhaket här hemma.

Minns inte så mycket mer än detta egentilgen. Förutom det sista jag upplever i detta land, på flygplatsen inför hemresan. Detta kräver ett eget inlägg.

I slutet av sommaren 2009 besöktes västkusten och WOW. Vi inkvarterade oss hos vår trogna vän Chauffören. Jag hyser oerhört stor respekt för hans outtömliga tolerans, med tanke på vår omfattande påverkan på hans liv och bostad. Fast jag vet att han tycker att vi bidrar med viss underhållning trots allt.

Orkar inte gå in på detaljer så jag radar upp några höjdpunkter samt lågvattenmärken från denna långhelg;

• Jake bär hästhuvudet (bokstavligen)
• En ung man förälskar sig i mig varpå jag bär hans hatt en av kvällarna
• Chauffören lyckas efter dispyt med vakter först bli utvisad från området, men är snart inne igen då andra funktionärer tycker att ordningsmakten har bättre koll på honom inne på området
• Relationen med min bästa väninna stagnerar avsevärt
• Träffar inte Pixmannen detta år, så vi får självmedicinera oss med organiska substanser istället
• Jag blir utstött av mina vänner på tågresan hem då jag är den enda som inte vågar nyktra till

Jag ser nu att det kan vara svårt att avgöra vilka av punkterna som är positiva respektive negativa, men antar att livet inte alltid är svart eller vitt.

/Kecke

Ett annat av de få bestående minnena från förra sommaren är då jag besökte en kompis stuga uppe i norra norrland.

Jag hade tillsammans med en väninna blivit inbjuden att närvara vid en grillfest där diverse grannar från området skulle närvara. Vad jag inte visste var att i det närmaste alla fördomar jag har eller har haft, skulle infrias och att de sterotyper och klischéer man ibland porträtterar norrlänningar utifrån i alla fall denna gång skulle stämma till stor del.

Jag har valt att göra en lista på vad som fanns/hände under detta festdygn. Ni får själva avgöra vilka ni anser vara utpräglat norrländska:

• Hembränt ur dunk
• Hugga ved naken med flickvän/fru skrikandes i bakgrunden
• Bastubad med rövarhistorier innehållande ryssar, ryskor eller resor till Ryssland
• Trots årstid snack om skotrar
• Med ca 3 promille i blodet hämta mer sprit från avlägsen granne på sonens mini-cross (hjälm uteslutet)
• Tjafsa om vems farsa/släktning som haft det farligaste jobbet i gruvan
• Hämta ännu mer sprit från annan granne - denna gång i överfull motorbåt (flytvästar uteslutna)
• Hävda att man inte får sluta dricka då solen är uppe (solen går ej under horisonten denna tid på året)
• Obligatoriskt hånande av folk som bor söder om Polcirkeln

Vid första anblick av listan kan tyckas att festen var dåligt planerad då hela två (2) extravändor efter sprit fick göras under detta dygn. En förklaring jag ser till detta är att det skulle "imponeras" på fjollträskar'n (jag) som överraskande dykt upp.

"Man är inte äldre än åldern på den senaste man haft sex med"

En helg in på semestern besöker jag en stadsfest i en stad där några vänner bor. En dag börjar vi rätt tidigt varpå också minnet sviker inte långt in på kvällen.

När minnet kommer åter står jag i, vad som verkar vara, ett restaurangkök. Framför mig, lutad över en bänk, står en en ung kvinna med röven i vädret och gnyr. Tydligen har jag trots intoxineringsnivån lyckats lura/charma henne till att ha någon form av sexuell happening med mig.

Plötsligt hör jag någon bakom mig fråga "kan man hoppa in"?

Det är polaren som saknat mig...letat efter...samt funnit oss där vi då står.
Då jag inte är mycket för trekant med snubbar tillika polare drar jag mig hastigt ur och återvänder något skamsen till ölkylen, går ut till dom andra festdeltagarna och låtsas som ingenting.

Jag får senare höra att kvinnan i fråga bara var 17 år vilket bara bättrar på skammen och ångesten samt får mig att fundera om uttrycket ovan legat längst bak i mitt undermedvetna och i kombination med spriten fått mig att agera så omdömeslöst.

PS. Anledningen till att detta minne står kvar som en fyr i denna - bildligt talat - mörka sommar är för att en väninna till mig fick vetskap om denna incident och hånade mig kopiöst samt påminner mig med jämna mellanrum.

Jag tror att våren 2009 var en rätt vanlig vår. Besökte nog diverse konserter i väntan på festivalsommaren. Uteserveringarna öppnade där man förstås pimplade bärs och tittade på flickor/kvinnor som klädde sig allt lättare. Ni vet innan dom ännu inte lessnat på kommentarerna som dom under denna period faktiskt ler åt.

Minns som sagt inte mycket, men tror att denna bild jag hittade i mobilen kan vara från denna period.



Verkar som om killarna som placerat ut skylten/avspärrningen under vintern senare passerade en bar och glömde bort den.